Gordon Setter

Den skotska stående fågelhunden och väldens bästa kompis!

The Scottish pointing dog and the best friend in the world!

Boyers Swirl

Om rasen

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Historia

Alexander Gordon – den 4: e hertigen av Gordon krediteras för att ha etablerat den ras vi känner idag som Gordon Setter. Gordon Castle, Alexander Gordons hem, norr om Fochabers, var där han etablerade sin kennel av Black and Tan Setters. Uppfödda för att arbeta på hedan uppskattades hundarna för deras arbetsförmåga snarare än deras utseende, det var inte förrän senare som utseendet började räknas, ursprungligen var alla hundarna antingen svarta, vita och solbruna, svarta och vita eller svarta och solbränna.

Alexander den 4: e hertigen avled 1827 och tyvärr är det omöjligt att säkert komma längre bak i historien än  än hans arbete med rasen, vissa poster visar att en tidig version av Gordon Setter spelades in så länge sedan som 1500-talet, detta är inte något vi kan vara säker på. År 1776 skrev pastor Simms ”Oavsett blandningar som har gjorts sedan dess, fanns det för 50 år sedan två distinkta stammar svartbrunade och apelsin eller citron och vita” men detta är inte något vi har bevis på.

Setters anses vara en ättling till “setting spaniel”, med många uppvuxna på stora skjutgårdar. Rasen användes främst för att hitta ryper – deras roll var att fjärde marken och lokalisera fåglarna. Denna egenskap har stannat kvar hos rasen -Om du någonsin undrat varför din hund springer bort är det för att många års avel har uppmuntrat den att jaga självständigt

Gordon Setter-antalet minskade under första hälften av 1900-talet, eftersom de stora skjutgårdarna själva gick ned. År 1923 registrerades endast 54 Black and Tan Setters hos Kennel Club. Under hela denna period sågs sällan Gordon Setter utanför Skottland och i slutet av andra världskriget blev Gordon mer populärt som familjedjur snarare än dess traditionella roll som en fungerande hundhund.

Dagens mer moderna namn på Gordon Setter beviljades av Kennelklubben 1924, för att hedra den sena 4: e hertigen av Gordon och rasen har varit känd som den sedan dess. Av de olika settertyperna anses Gordon vara både den största och tyngsta. Även om de kanske saknar hastigheten hos de andra setterna och pekaren, är Gordon känd för sin uthållighet på fältet. Som ras är Gordons i allmänhet sent på att mogna, inte i sin bästa ålder förrän 3 år eller mer, därför behöver de en fast hantering när de är unga för att svara bra på träning. Trots denna sena utveckling bortsett från deras förmåga att arbeta på fältet, gör de utmärkta husdjur.

Vi måste lyfta fram detta är en mycket kort historia av Gordon Setter och mycket mer av relevans och intresse har skrivits. För ytterligare information eller för att svara på eventuella frågor finns det många böcker tillgängliga som ger dig ytterligare inblick i din hund och dess karaktär.

Rasstandard

Helhetsintryck

Gordonsetter skall vara stilfull och byggd för galopp. Kroppsbyggnaden kan jämföras med en stark jakthäst. Konstruktionen skall vara helt igenom symmetriskt.

Uppförande/Karaktär

Gordonsetter skall vara intelligent, värdig och arbetsduglig. Den skall vara modig, utåtriktad och ha ett vänligt och jämnt temperament.


Huvud/Skalle

Huvudet skall vara djupt snarare än brett. Längden från nackknöl till stop skall vara större än från stop till nostryffel. Över och under ögonen skall huvudet vara torrt.

Skallen skall vara något välvd. Den skall vara bredare än nospartiet och ge gott om utrymme för hjärnan. 

Stopet skall vara tydligt markerat. 

Nostryffeln skall vara svart, stor och bred med vida näsborrar. 

Nospartiet skall vara långt med nästan parallella linjer, varken spetsigt eller snipigt. Nospartiets djup skall vara något mindre än noslängden.

Läpparna skall inte vara hängande men väl markerade.

Kinderna skall vara så flata som huvudets torrhet tillåter

Ögon

Ögonen skall vara mörkt bruna och klara med ett ivrigt och intelligent uttryck. De får varken vara djupt liggande eller utstående utan vara väl ansatta under ögonbrynen.

Öron

Öronen skall vara lågt ansatta, medelstora, tunna och hänga tätt intill huvudet.

Bett

Käkarna skall vara starka med regelbundet och komplett saxbett

Hals

Halsen skall vara lång, torr och välvd samt fri från överflödigt halsskinn

Framställ

Frambenen skall vara raka, kraftiga och ha flat benstomme. 

Skulderbladen skall vara långa, väl tillbakalagda breda och flata.
Skulderbladstopparna skall ligga nära varandra. Skuldrorna får inte vara grova och tunga. 

Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen och nå till bröstbenet.
Mellanhänderna skall vara raka. 

Kropp

Kroppen skall vara måttligt lång. 

Överlinjen skall vara plan. 

Ländpartiet skall vara brett och svagt välvt. 

Bäckenet skall vara nästan horisontellt. 

Bröstkorgen skall vara djup och inte alltför bred. Revbenen skall vara väl välvda och de bakre revbenen skall vara långa.

Bakställ

Bakbenen skall vara långa, breda och muskulösa från höft till has. 

Knälederna skall vara väl vinklade.
Hasorna skall vara korta och starka. 

Mellanfötterna skall vara raka från hasled till underlag.

Tassar

Tassarna skall vara ovala, väl slutna med väl välvda tår och med rikligt med hår mellan tårna. Trampdynorna skall vara tjocka, speciellt den stora stödtrampdynan.

Svans

Svansen skall vara rak eller lätt böjd och skall inte nå nedanför hasleden. 

Den skall bäras i höjd med eller under rygglinjen. Den skall vara tjock vid roten och avsmalna till en fin spets. Svansens behåring, som börjar nära svansroten, skall vara lång och rak och successivt avta i längd mot svansspetsen.

Rörelser

Rörelserna skall vara stabila, fria och flytande med kraftigt påskjut av bakbenen.

Päls

Pälsen på huvudet, benens framsidor och öronspetsarna skall vara kort och ha fin struktur. 

Pälsen skall för övrigt vara måttligt lång, slät och fri från lockar och vågor på alla delar av kroppen. Behängen
på övre delen av öronen skall vara långa och silkeslena. 

På benens baksidor skall behängen vara långa, fina, släta och raka. Behängen
på buken får sträcka sig fram till bröst och strupe. Alla behäng skall vara så fria som möjligt från lockar och vågor.

Färg

Djupt glänsande kolsvart utan rostfärgade nyanser, med kastanjeröda tantecken, dvs. glänsande tanfärg. 

Svarta hårstrån i tanfärgen får förekomma på tårna och under hakan. En mycket liten vit fläck på bröstet är tillåtet. Inga andra färger är tillåtna. 

Tantecken skall finnas: över ögonen i form av fläckar som inte får vara mer än 2 cm i diameter, på nospartiets sidor där tanfärgen inte skall nå upp på nosryggen men omedelbart under nostryffeln gå som en smal strimma från den ena sidan till den andra; på strupen, på bröstet som två avgränsade fläckar, på frambenens baksidor upp till armbågarna, på frambenens framsidor upp till handlovarna eller något högre, på insidan av bakbenen och låren, på lårens framsidor där färgen skall börja vid knäna och sträcka sig ned till utsidan av bakbenen från has till tå, samt omkring anus.

Storlek

Höjd: Hanhund: 66cm  Tikar: 62 cm.  Vikt: Hanhund: 29.5kg.  Tik: 25.5kg 

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa


RAS

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.